Jag har tidigare fått rådet att fundera på vad som är tillräckligt bra,
inte bara ha en plan, utan ha en lägstanivå, som jag ändå är nöjd med.
Just nu mår jag väldigt bra, och följer min plan precis som jag tänkt,
men det kan ju komma (och kommer säkert att göra det) sämre veckor.
Beroende på varför jag inte tycker att jag kan träna,
en magsjuka ger ett bättre alibi än trötthet,
vill jag ändå promenera varje dag.
En kvart är bättre än inget alls, och går det långsamt så får det väl göra det.
För att jag ska vara nöjd vill jag också vara överens med mig själv om anledningen att avstå.
Ett medvetet val - inte slentrianmässigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar